Samarbetet med Underjorden är nu inne på sitt 33e år och alla parter finner i stort sett alltjämt avtalet mycket tillfredsställande. Ibland uppkommer givetvis gnissel, precis som i alla relationer, men ingenting som inte nya offer kan råda bot på. Mörkrets Furste är givetvis inte själv inblandad i den dagliga driften, men kommunicerar via sina tillförordnade demoniska sändebud som är stationerade på Medborgarbyråerna, vanligtvis på treårskontrakt.

Det är ingen hemlighet att Statens åtagande i samarbetet stavas Människoffer - ett noga reglerat antal själar levereras årligen av svenska myndigheter till Helvetet, i enlighet med Kontraktet. Visst kan detta intuitivt uppfattas som olustigt, men avtalet integrerades snabbt med det juridiska systemet. Det tyngsta straffet i svenskt rättsväsende utgörs nu sedan många år just av att Offras till Satan för Allmänhetens Bästa (förkortas vanligen OSAB), vilket gjort att avtalet efter en trög start vunnit brett stöd, eller i alla fall acceptans. Om grovt kriminella genom sin smärtsamma död och eviga förtappelse kan bidra till den allmäna välfärden, är väl detta ändå bara rättvist? Det viskas i vissa kretsar om att rättsväsendet periodvis, under år då antalet grova brottslingar inte räckt till för att fylla offerkvoten, börjat utdela samma straff även för mildare förseelser. Dessa grova anklagelser har dock givetvis aldrig kunnat bevisas.

Men offerekonomin är inte begränsad till enbart Kontraktet. Även anställda på Medborgarbyrån, och för den delen övriga medborgare, kan vid behov utföra mindre offer till lämplig tjänstgörande demon. Officiellt ses detta som mutor och är inte tillåtet, men det förekommer likväl frekvent och så länge det sköts snyggt tenderar myndigheterna att se mellan fingrarna. En medborgare kan i allmänhet inte frivilligt offra hela sin själ på ett bräde (till detta krävs sofistikerade och omständliga ritualer som endast kan utföras av Avdelningen för Reglerat Ockult Utövande), men de kan sälja t.ex. ett barndomsminne,  kärleken till sin partner, eller en framtidsdröm. Givetvis kan dessa offer sedan säljas vidare och genom åren har det utvecklats en omfattande svart marknad. I undantagsfall, om demonen är lagd åt det hållet, kan den även acceptera ett simpelt blodsoffer - dessa innebär dock en sanitär olägenhet vilket gör att de inte förekommer så ofta.

Det händer att ett offer inte mottas. Det kan vara så att personen har för tråkiga drömmar, någon gång hyst subversiva åsikter eller av någon annan anledning helt enkelt inte faller den aktuella demonen i smaken. Detta är synnerligen socialt skambelagt och något man gör bäst i att tala tyst om, även om skvaller oundvikligen förekommer.