Vi strävar efter en absurd kvävande stämning och känslan av existentiell förvirring. Världen vi hoppas skapa tillsammans med er är skev, fyrkantig och svårbegriplig. Ingen enskild individ är ens i närheten av att vara oersättlig, medan systemet är oövervinnerligt och evigt. Det här lajvet utspelar sig i ett samhälle där det är helt rimligt att tortera den som glömde lägga nytt papper i kopieringsapparaten och där medborgare kommer till Medborgarbyrån för att offra sin förstfödda för att gå före i bostadskön. Självklart gör den förhöjda märkliga miljön att det även kommer att uppstå en del mörk humor, vilket är helt i sin ordning, men grundtonen ligger närmare mardröm än komedi.

Vardagliga rutiner är viktiga, eftersom de är det enda konkreta som finns att hålla fast i för att ge tillvaron mening. Och i mellanrummen och sprickorna så spirar de blyga kontorsromanserna, de lakoniska vänskaperna, de konstnärliga ambitionerna, den fruktlösa karriärismen och de tysta protesterna - undertryckta men aldrig helt kvävda.

Vi vill understryka att detta inte är ett lajv om att göra uppror mot ett förtryckande orimligt system, utan om att leva i det. Självklart kommer det att finnas utrymme för missnöje, upprorsplaner och avvikande röster, men den gemensamma berättelse vi vill berätta handlar om hur dessa röster tystas, krossas eller assimileras. Det kommer att finnas starka konflikter, men i första hand mellan individer och grupper, inte på strukturell nivå. Enskilda roller kan i bästa fall uppnå egna mål och ökad personlig frihet, men när lajvet är slut kommer systemet stå lika starkt som någonsin.

Ockulta Medborgarbyrån kan definieras som ett Nordic larp, och som vanligt på sådana tillställningar är Play to lose en bra riktlinje att ha i åtanke som spelare.

I en värld där staten samarbetar med Helvetet, där människoffer till Djävulen är en del av rättssystemet och din arbetsplats har ett rum med ett tak gjort av bröd, vad kan då egentligen ses som avvikande? Vad chockar en person i ett sådant universum? En hel del. Det fyrkantiga byråkratiska regelverket finns till stor del på plats just för att bemästra den olust och rädsla som lätt uppstår i kontakt med Mörkrets makter. Det innebär att så länge rutinerna följs till punkt och pricka kan även med våra mått mätt ganska groteska händelser passera obemärkta. Men så fort det börjar bli otydligt om allt verkligen sker enligt korrekta instruktioner från högre ort, om någon inte har kontroll, så kan paniken snabbt börja sprida sig.

Exempel på normaliserade händelser:

  • Människooffer av dömd grov brottsling
  • Att komma till kontoret och upptäcka att ens skrivbord sjunkit halvvägs ner genom golvet (frustrerande, men inte helt förvånande).
  • Att offra ett barndomsminne av din sista lyckliga sommar till en demon, för att få en befordran (formellt förbjudet men vanligt förekommande - motsvarande fildelning)
  • En medborgare som befunnit sig fem år på kontoret i väntan på svar om sin ansökan, varpå det visar sig att blanketten försvunnit och hen behöver börja om processen från början.

Exempel på chockerande händelser:

  • Ett oauktoriserat människooffer.
  • Ett gräl där folk höjer rösten
  • Att ditt kontor förvridits till att bli en avbild av dina mörkaste hemligheter
  • Oklara, motsägelsefulla instruktioner från Verkställande Utskottet
  • En romans mellan anställd och medborgare.
  • Att det är helt slut på gem i inventarierieförrådet.


Observera att det som beskrivs här är den allmänt accepterade normen, som alla känner till och behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt - i praktiken kommer dock många roller givetvis ha värderingar som avviker mer eller mindre drastiskt från dessa.